Positiva & Negativa Joner

Överallt i din vardag finns det negativt och positivt laddade partiklar som kallas för joner. En jon är en atom eller molekyl som har ett underskott eller överskott av elektronisk laddning. 

Gemensamt för både negativa och positiva joner är att de producerar en laddning, antingen är den negativ eller positiv. Jonerna är aldrig jämnt fördelade i atmosfären eller luften utan kan variera beroende på olika faktorer, såsom din geografiska placering samt olika väderlägen.

Studier & forskning om negativa joner

Ämnet med negativa joner och människors hälsa har debatterats och forskats i etapper. 
Enligt Fred Soyka och hans bok ”The Ion Effect” finns det ca 5 000 studier som visar på negativa joners positiva effekt på människan.

Vissa forskare har konstaterat att höga koncentrationer av negativa joner leder till mental energi, minskad trötthet, högre vakenhet och mer. Andra forskare menar att negativa joner kan lindra depression och allergier, bidra till en positiv attityd, minska huvudvärk, reducera damm, förbättra mental- och  fysisk prestationsförmåga samt öka koncentrationsförmågan.

Negativa joner  finner man mycket av i naturen som skog och platser med rörligt vatten som ger en positiv inverkan på oss människor som får oss att må bättre.

Vissa forskare har konstaterat att höga koncentrationer av negativa joner har inverkan på människor och man fann stort stöd på att det höjer humöret, stödjer immunförsvaret, minskar stress, hämmar tillväxten av bakterier, mögelarter och virus

-Luftföroreningar i form av partiklar som blir utsatta för negativa joner blir tunga och faller till marken

-De som lider av årstidsrelaterad depression kan må bättre av att öka mängden negativa joner i sin omgivning.

-Personer som utsatts för stressfulla uppgifter jämte de som inte utsatts för negativa joner uppmättes en lägre stressnivå

Hur påverkar vädret ditt välmående?

”Positiva joner i luften gör att folk kan må dåligt och bli nerviga. Det kan vara ett skäl till att vissa känner av att det ska bli åska. Efter urladdningen vänder spänningen, jonerna blir negativa och man säger att luften har rensats.” 

Lage Larsson, svensk meteorolog, Nya Wermlands tidning 2009

Meteorologer runt om i världen är ganska överens om att det finns en korrelation mellan människors välmående och jonernas laddning.
Vid åskväder känner ofta både djur och människor trötthet, irritation och till och med huvudvärk. En av anledningarna är att luftens fylls av positiva joner som för med sig olika föroreningar. När åskvädret dragit över känns luften oftast ren och frisk då blixtarna laddar ur luften genom en hög koncentration av negativa joner. 

Vi utsätts för positiva joner inomhus och stadsmiljöer som kommer från till exempel elektronik,  luftföroreningar, kemikalier samt vissa metaller.

Exempel på när vi utsätts för positiva joner är när vi upplever trötthet, låg energi, huvudvärk, illamående, hjärndimma, oro, ångest och ledvärk eller andra fysiska åkommor. Men hur vi påverkas är olika som individ.

Negativa joner har sedan tidigt 1900-tal använts för att rena luften och göra den nyttigare att inandas. Ett fördelaktigt jonklimat finns naturligt i bland annat i skogen, landet och vid vattenfall. Detta är en av anledningarna till att sådana platser ofta använts som hälsokällor och kurorter.


Länkar

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3598548/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6213340/

https://www.healthline.com/health/negative-ions#benefits

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6213340/

https://bmcinfectdis.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2334-10-92

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351989420300214

Terman M, Terman JS, Ross DC. A controlled trial of timed bright light and negative air ionization for treatment of winter depression. Arch Gen Psychiatry. 1998;55(10):875–882. doi: 10.1001/archpsyc.55.10.875.

Malik M, Singh K, Singh M. Effect of negative air ions on physiological and perceived psychological stress during computer operation. Int J Environment and Health. 2010;4:67–77. doi: 10.1504/IJENVH.2010.033035.